kärleks prat med sig själv.

Halloj!

Detta inlägg är till alla som vill läsa om vad jag känner just nu när jag just vart elak mot min pojkvän för att jag är på dåligt humör, Ligger ensam i min säng och det är nästan mörkt och känner mej mest ensam i världen.

Till att börja med så började mitt dåliga humör komma redan i morse, då jag inte ville gå till skolan fast tvingade mig själv det ändå. Allt gik bra i skolan och jag var bara lite trött och lite mer lost en vanligt. Efter skolan stack jag hem och käkade.
Under min lunch fick jag reda på att huset som mamma och pappa kollat på, som ligger mitt ute i ingenstans och 10 mil från närmaste levande varelse ( egentligen 8 km från stan och ca 300 meter till närmaste granne ) hade dom lagt ett bud på. Inte illa nog med det ?! nej såklart så hade dom lagt högst så nu får dom köpa huset om dom vill för husägaren och både mamma och pappa vill det så jag kommer tvingas med ut i ödemarken mot min vilja. Här började mitt humör balla ur.
Jag blev rasande och förbannad på dom för jag vill så in i helvete inte flytta. Men varför skulle dom bry sig? nej precis... Sen ringde peter och berättade att han köpt biljett nu så han kommer 10:55 på onsdagen på höstlovet. Så klart blev jag jätte glad. Efter han lagt på fortsatte mitt humör sjunka.
Jag var trött, och det känndes som att alla ville få mig känna mig sämst. Som om mamma ville berätta för mig att jag var ett hål i kondomen och att hon hatade allt jag gjorde. Det känndes som att pappa ville berätta attjag var värdelös och att ingen någonsin kunde älska mig.

Efter det så satte jag mig och kollade på tv och tog fram datan. Så på datan var peter inne och allt väl så långt. Sen ville han inte berätta hur mycke han betalade för sin biljett och av någon anledning så tyckte jag att nu var det fan inte kul längre, visst jag tycker själv det är kul när han retas och allt, men just denna gången var det fel tillfälle och jag blev pissed.
Jag sa till han att jag skulle tjura på riktigt om han inte slutade och bara berättade, men han fortsatte och ville inte berätta. Då loggade jag ut och kände mig bara allmänt värdelös. Fråga mig inte varför i helvete jag gör det, eller varför jag känner mig sån, jag bara gör det.
 Jag är kanske inte som alla andra, jag kanske är någon som alla stör sig på eller hatar ? vad vet jag? Men jag kan inte hjälpa det , det är jag, MATILDA ANDREN, jag är sån , vänj dej eller dissa mig...

I alla fall... efter att jag vart elak mot peter så gick jag in på mitt rum. Jag la mig i sängen släckte alla lampor utom lavalampan som jag satte på och nu ligger jag här i sängen. ensam och själv och känner att ingen bryr sig. Men varför ska dom bry sig ? Eller vad ska dom göra åt saken ? jag är väll bara en jävla bortskämd unge som är van att få uppmärksamhet och om jag inte får det så tjurar jag ? jag vet inte. men jag är lessen iallafall... Känner mig som om jag inte är värd någon så fin som peter. Känns som om jag inte är värd att ha sånna vänner jag har. Känns som att jag borde ligga här föralltid och tänka på hur livet kunde vart om jag vart snygg, och rolig, och frammot , och romantisk och underbar som så många andra tjejer kan vara...
Men Egentligen , vad fan är jag? Jo, INgenting !!!

Men jag älskar dej peter, även om du inte läser min emo blogg <3
Min och peters hand <3
aja, hade bra alla som nu orkat läsa min blogg. herrå!

Adam

Asså Matilda sluta tjura, ditt liv är fan skitbra, sluta klaga! Du har precis allt och ändå tjurar du, du har en pojkvän som älskar dig, vänner som älskar dig, du är snygg, du har det perfekta livet. Tänk om jag också uppfyllde alla de punkterna du skrev: snygg, framåt, osv. Fan vilket bra liv jag skulle ha...

2008-10-10 | 20:48:55 |
aspberg

fan vad du ljuger.

du är bäst <3

2008-10-11 | 20:09:23 |



Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



Trackback



»Namn: Matilda Andrén
»Kontakt: matildaandren@hotmail.com

»Om mig: Jag heter Matilda, kommer ifrån sommarstaden Halmstad men flyttade upp till Stockholm strax efter att jag fyllt 17 år. Här jobbar jag som servitris på Oleary's och lever loppan. I bloggen kommer ni att kunna läsa om det mesta. Jag har ingen direkt genre på min blogg, den är en allt-i-allo-blogg helt enkelt. Enyoj!