Svar på en anonym kommentar:
Ja jag har inte en liten söt näsa som jag en gång hade. Eftersom jag bröt näsan och den sedan växte fel med extra brosk har jag fått en fin potatisnäsa istället för en liten söt en. Tyvärr kan doktorerna inte göra så mycket åt saken utan en stor operation, vilket inte känns så tryggt. Så jag får leva med min " FAN SÅ STORA"- näsa.
Inte precis mitt fel att den växte så.

Då sitter jag och har nyss klätt på mig och fixat håret, osv. Hade egentligen behövt tvätta håret, men de orkar jag inte nu, och hinner inte för den delen. Vart ska jag då? Jo jag ska in till Halmstad city och ta en fika med Janiel. Och efter fikan där jag tänker äta choklad på mer choklad - kakan, ska jag leta efter ett par jeans jag sett på en blogg och sedan... gå och pierca mig. Babababaaaaaaaam.
Fasiken kom precis på att jag inte tog med mina töjningar till Halmstad. Alltså kan jag inte be anders sätta i den i andra örat. Attans. Få väll be min super tuffa pojkvän där hemma hjälpa mig när jag kommer till stockholm igen.
Och nu måste jag ta på mig ett par strumpor och sedan kila mot bussen. Japp så får det bli.

Hörs sen lovers.

Muhahahahah, me gusta.
Party!
När jag ser bilderna blir jag nästan lite sugen att parta idag igen...

Okej, vaknade vid 12. Längsta jag sovit sedan jag flyttade. Kändes konstigt att äta frulle klockan 12 istället för 10. Men inte mig emot.
Vad händer igår då?
Ja det kan man ju undra.
Nä, men jag, jessika, becka och matilda stack till tim och dogge som fyllde 18. Hade en trevlig kväll även om jag ville hem vid 1, sov till halv 3 och nästan missade sista bussen för jag väntade på becka. Men som sagt det var trevligt. Men på något mystiskt sätt känns det som att något saknas. Och jag vet vad det är som saknas. De är personen jag bor med. De saknas att vakna jämte honom. Helt sjukt. Vart hemma 2 nätter och jag saknar honom redan. Love is hard.
Och sen känner jag för att äta massa onyttigt och bara mysa med familjen ikväll, men så vet jag inte om det blir. Kanske träffar alla tjejerna. Kanske inte. Kanske festar. Kanske inte. No se.

Då är man tillbaka i halmstad och det märks. Partyt och humöret är på topp. Ser fram emot kvällen som fan. Så det ska bli underbart. Åh jag är så taggad och för en gångs skull känner jag mig fett snygg, fett onödigt eftersom jag inte ska ragga på någon ändå haha. Men nu ska jag drickas upp första ölen och dansa vidare i huset med becka och jessika.
Åh gud vad jag saknat mina tjejer.
dom är dom bästa!

Då är det ca 1 timme kvar innan jag ska ta min feta röv och min feta väska och för sista gången på 10 dagar gå den hemska vägen från huset till tåget. Lovely! Dock är jag lite orolig just idag för att gå. Om man bortser från faktorn att jag har en 20kg väska utan hjul att bära så har jag också mina öron att tänka på...
Nämligen igår när det var ca -25c ute så gick jag ju hem. Jag hade uppsatt hår så öronen fladdrade fritt i kylan. Och när jag kom hem igår då, då hade jag frost på öronen. Kände på dom och dom var stelfrusna. Böjde lite på de ena och de knakade till och var stenhårt. Jag fick lite smått panik och gick (sprang) till badrummet och baddade öronen i varmt vatten. De gjorde så ont att jag ville skrika, men inte ens de fick jag göra eftersom de andra sov. Men efter ca 10-15 minuter började öronen tina lite. Och istället fick jag 2 svullna blomkols-öron. Jag gick och la mig och hoppades att det skulle bli bättre tills idag. Men i morse när jag vaknade hade bara en extrem smärta lagt sig. Kan inte ligga på ena sidan för jag har så ont där. Och sen ringde mamma sjukupplysningen och dom sa att vi skulle hålla koll så dom inte svartnade (ruttnade), och jag fick aldrig mer bli ens kall om öronen för då kunde dom frysa sönder. Och jag hade tur som hade lyckats tina dom igen, hade dom vart frusna bara 10 minuter till hade dom antagligen varit förlorade...
Well.... Livet är verkligen pest och pina ibland.
Och i vilket fall är jag därför lite orolig för dagens färd eftersom det är ca 20 minus nu och jag inte har en mössa eller något....

Jaja nu ska jag till halmstad i alla fall. Livet är underbart! Go go go!

Ja precis som rubriken säger. Måndag = LÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅNG dag. Inte nog med att jag tvingas upp klockan 0545 för att ge mig ut i kylan 0645, jo jag har 4 timmar äckligt kök direkt på morgonen. (KILL ME?). Och sedan har jag den längsta dagen i veckan och slutar inte för ens 1515. Men får jag åka hem efter denna långa jobbiga dagen? Nix, då ska jag åka och jobba tills klockan 2100. För att SEN få åka hem som tar 45 minuter. Och när jag då kommer hem, ja då får jag gå 25 minuter sent på kvällen för att komma till huset. Så vid 2230 är jag hemma ikväll. 0546-2230. INTE rättvist.
Men nu rinner tiden iväg och jag måste klä på mig och gå ut i det.... #//&¤&/(&%C... vädret..

Vaknade i morse av att trollfar kastade sig över mig i sängen. Klockan var inte slagen 10 än och jag höll på att bli sur, riktigt sur. Speciellt eftersom han väckte mig ur en fin dröm jag hade. Han frågade i alla fall om mina planer för dagen,, som visade sig vara ingenting och då la han lite fint in att han tyckte jag skulle följa med honom, trollmor och trolldotter på shoppingtur. Jag kom med ursäkten att jag inte hade några pengar men han insisterade på att betala. Sagt och gjort. Jag gjorde mig i ordning och sedan följde jag med.
Jag hade hoppats på att det skulle bli forum nacka vi stannade i eftersom att där finns new yorker som garanterat skulle göra mig nöjd. Men icke, vi begav oss istället till farsta centrum där dagen blev ganska trevlig faktiskt. Jag shoppade INGET och lärde känna både troll mor och trollfar en hel del till. Kändes faktiskt som jag kunde vara lite lite bekvämare med dom nu. Och dessutom kändes de nästan som att dom tycker om mig, lite i alla fall.
Efter en LÅNG dag med flängande över hela stockholm och lite till kom vi hem. Åt en halchaskig middag med varma mackor som var super gott. Och sedan har jag bara legat i sängen kollat på marmaduke och ja lite filurat (som madde brukar säga). Dock filurar jag inte, vet inte vad filura är men de låter kul. Läser det hela tiden på maddes blogg så varför inte. Filura, hahahah vilket ord.
Egentligen vill jag sova nu. Men jag är rädd att jag inte somnar och ligger och tänker istället. Suck it up bitch och sov.

Well natti natti.

Jo tack jag vet det också. Blogg matilda som la upp 5 inlägg om dagen har nu blivit oblogg matilda med max 1 om dagen. Känner mig lite tråkig, men de som är ännu tråkigare är att jag faktiskt inte har något att berätta om. De händer ingenting kul alls. Har utvecklat enn shoppingberoende som gör att mina pengar är kabom slut och även ett socker beroende som gör att dom är mer än slut. Och även en sex and the city beroende som gör att ajg inte reser mig ur sängen. Wonderful life isnt it?
Idag ska jag göra de jag är bäst på,, ingenting.
Det snöar. Hate it.
Nu vill jag dricka något.

Idag beslutade jag och mamma att jag borde stanna hemma eftersom jag är sjuk och vi har kök och idrott. Så för en gångs skull lyssnade jag på min mors råd och stannade hemma. Imorse när jag vaknade så var jag sugen på pannkakor så lilla sjuka jag gick ner och stekte ett gäng sådana. Nu har jag precis ätit upp hälften av dom och ska antingen kolla på sex and the city, new moon, eller läsa. Svåra val.

Ett du inlägg.

De är så olustigt det kan bli just nu. Du ligger där, och sover. Mens jag sitter här, kan inte sova och tänker på dig. Det jag helst hade velat göra är att gå in och lägga mig i din famn, gråta en stund och berätta hur otroligt mycket jag älskar dig. Men nej, så kan man inte göra, eller snarare, så får man inte lov att göra. Det är dina regler som gäller här tydligen. Bara när det passar dig. Och ifrågasätter man något, ja då är man dum i huvudet.
Livet är minsann inte rättvist ibland. Och oturligt nog gör min förälskelse i dig bara det mer orättvist. Varför kan inte du känna likadant för mig som jag för dig? Varför kan du inte se hur mycket jag gör och offrar för dig? Man kanske inte kan få allt här i världen. Man kanske inte kan både få älska någon och ha den hos sig...

Är det inte lite lustigt ändå? Hur små saker kan spela så stor roll? Jag har hört att om man har ett problem, så skaffar man fler. Då blir alla problemen mindre viktiga och verkar inte lika stora längre. Har man bara ett problem känns det jättestort. Dock skulle jag vilja säga att om man bara har ett ända problem, skall man vara jävligt lycklig.
Men har ni också tänkt på vad den magiska drycken kärlek gör? Saker kan vara värdelösa, hemsla och allmänt jävla skit, men får man lite kärlek, så verkar dom försvinna, i alla fall för tillfället.
När ska man lära sig att uppskatta kärleken man får då? Är det när det är försent att få mer av den?
Nä jag vet inte riktigt vad de är för flummande jag försöker mig på, men jag vet att allt jag vill ha just nu, är lite kärlek.

Satt igår och loggade in på bloggen men sen så bara nej... Kom på att jag är ingen storbloggare som alla blir ledsna om jag inte uppdaterar, så varför lägga ner tid på att komma på något att skriva när jag egentligen inte orkar? Nä precis. Så jag struntade i det helt enkelt.
Men idag har jag tid över. Lite granna i alla fall.
Igår så träffade jag i alla fall faster Marit på älvsjö-mässan och käkade en fish N chips för 155kr ( rena fucking rånet med tanke på hur lite sås man fick till). Och satt och snackade skit om allt och inget. Tog sedan en MEGA omväg till statoil för att köpa cola och godis i typ 15 minus. Så jovisst var jag kall när jag kom hem.
Men jag kollade på Sex And The City tills klockan 00.20 typ och sedan somnade jag som en stock.
Första natten jag sover själv nu förutom när peter var sjuk. Vaknade i morse och kände besvikelse för han inte kommit och lagt sig inatt när han kom hem. Men jag får kanske en förklaring sen?...

Nä nu ska jag torka håret och klä på mig.
Jobb från 15-20 idag. Måste kolla tågen.
Crap.

Hallå där!
Idag har jag haft den mest humörsväxlande dagen på länge.
Började med att jag vaknade lycklig jämte killen jag älskar. Gick upp och fixade mig och käkade frukost i lugn och ro. Gick ut genom dörren för att inse att de är snökaos... Stängde dörren bakom mig, eller ja försökte. Den hade ju nämligen frusit så jag stog lite desperat och försökte tyst stänga den eftersom att hela familjen var i sömn. Det gick inte och minuterna gick. jag blev stressad och tillslut kastade jag mig med hela min tyngd på dörren och bang, så gick den igen.
Vände mig om för att börja en aningen försenad promenad och PLUMS så skönk jag ner i snö till knäna.... Jag skrek till av förvåning och bröjar sur som ett bi vada igenom snön. Och för varje steg jag tog fick jag mer och mer snö i skorna. När jag börjar komma ner mot den plogade vägen knackar någon bakom mig. Då står trollet och vinkar på mig inomhus i värmen... Svin...
Sedan efter mycket om och men kommer jag fram till stationen för att inse att tågen är 45 minuter sena....
Men när jag väl kom till skolan hade vi engelska, där jag fick glänsa lite. Svenska där jag hade fusklapp, eller stödord som jag kallar de och klarade allt galant. Hade en bra lunch och sedan lyckades vi övertala vår lärare att vi fick sluta. Så klockan 12 fick jag sluta idag stället för 1430. Och fick också reda på att jag börjar 12 på måndag. Och 1230 på tisdag. Jo ibland är livet rättvist.
Åkte efter det till haningen C och gick och strosade. Hittade en mascara jag tittat på länge på extrapris och lika så hittade jag en fin ring jag fastnade för. Hittade även den perfekta alla <3 dag presenten. Men shyyyyyyy de får ni inte säga.
Sedan tog jag tåget i kaoset tillbaka till stan för att ta en svindyr fika på sturegallerian. Och de var där dagens bästa och roligaste hände.
Ni vet Hugo Rosas och Paulina Danielsson, bloggarna? Jo jag sitter till faster och säger " tänk va, här kanske man till och med kan få se några kändisar" 2 sek senare kommer bloggparet gående förbi och sätter sig vid bordet jämte. Det var ju bara as kul haha. Hade lust att gå fram och hälsa, men kände att jag mest skulle verka som en konstig blond halmstabo...

Well nu är jag hemma och ska skriva lite innan jag kolla på sex and the city och sover.

För normala människor i min ålder taggar man helg nu. Själv taggar jag inte direkt. Visst ska det bli skönt, men jag tror jag håller på att bli sjuk, dö eller bara är utarbetad. Så helgen kommer bestå av så mycket vila jag bara kan.
Dock kommer Faster Marit upp till huvudstaden nu i helgen så ska träffa henne vilket jag ser fram emot mycket. Hon är en av dom där vuxna människorna som aldrig riktigt blir helt vuxna utan alltid är en liten tonåring innuti. Nämen hon är riktigt tuff. Och sedan frågade peter om inte han kunde få träffa henne, vilket var precis vad jag hade hoppats på att han ville. Så det ska bli superkul. Jag är säker på att efter lite girl talk vill hon med se vad de är för slummer jag hittat här uppe ;)

Sen kan jag ju medela att jag är så trött på att gå dom förbaskade 25 minuterna att jag håller på att spy på det. Igår när jag gick och de vräkte ner snö höll jag på att börja gråta asså. Inte nog med att det är långt, kallt, mörkt, nejnej. Jag ska självklart ha fått något fel med höften nu också så varje steg jag tar känns som höftkulan skaver mot lårbenet... Och sen som topp på det hela så får jag ont i ryggen och i axlarna av att gå med. Livet är rättvist ibland, inte...
Nu ska jag ut i snön och gå till det förbannade fucking tåget. Idag kommer inte bli nådigt med mitt humör. Redovisningar och prov har vi med.
Fuck.

10de februari.. Tiden går. Snart har jag bott här i en månad. Snart. Och jag börjar vänja mig. Dock inte med att jag har no-life på helgerna. Men däremot skolan, hemmet, pojkvännen. Jo jag har vant mig. Skulle jag flyttat tillbaka och få träffa folk jag faktiskt tycker om i skolan, och festat sönder på helgerna och haft föräldrar som förstår mig så hade det känts fel. Nu lät det ju som att jag inte har det bra här, men jo det har jag. Här är underbart. Så missförstå mig inte.
Det är bara det att det känns som jag ersatt mina föräldrar med fosterföräldrar typ, fast läget inte är så. Och med skolan så är det verkligen skolan som gäller och inte att åka till skolan för att göra ingenting och umgås med folk. Dom man umgås med i denna skolan är sig själv, böckerna och lärarna. Alla är där för att antingen sova av sitt studiebidrag eller plugga. Och hemma har jag mina vänner, här har jag min kärlek. Har kommit på att jag måste vara den största tofflen av dom alla eftersom jag flyttade ifrån mina vänner och bor med min pojkvän, haha. Nja, nu var det ju inte därför jag flyttade men lite ironiskt är det. Dock skulle jag aldrig toffla för att stanna hemma med en pojkvän, som vissa andra brukade göra ;)...

Förresten så har jag sovit fett länge idag. Inatt rättare sagt. Jag och peter kröp nämligen till kojs klockan 2030. Somnade nästan bums. Alltså har jag sovit ca; 9 timmar inatt till skillnad från dom 6 man brukar få per natt. Vaknade dock vid 3 och trodde klockan vart typ 7. Men ja de är konstigt även om jag nu sovit 3 timmar mer känner jag mig fortfarande lika trött och vill bara krypa ner och sova.

Och nu ska jag ta på mig massa kläder för jag fryser och sedan med min onda höft halta mig till tåget...

Jaha då har man kommit till jobbet för att inse att telefonlinjerna ligger nere och att man inte kan jobba... Jaha inga pengar idag inte. Eller? Får hoppas de kommer tillbaka snart.
Har inte så mycket att säga. Vill mest hem och sova. men icke... Intressant va?

Okej, nu är min nervositet söver för matten. nu är det gjort och jag känner mig nöjd. Inget som jag kännerj ag direkt missade som jag borde kunnat. Nä jag är bara för bra för att vara sann helt enkelt haha.
Nu ska jag strax bege mig mot jobbet där jag hoppas att det blir en kul dag. Som igår. Alla där är verkligen galna haha. Ska berätta mer nån gång, när jag frågat cheeeeeeeeeefen om lov ;)

God morgon.
Ja idag är en bra morgon. Förutom att jag vaknade med ett ryck och trodde att jag hade försovit mig så var den bra. Jag vaknade utvilad och nästan pigg. Dock är jag trött nu igen när kroppen insåg vad klockan faktiskt är. Men uppe är jag och så redo jag någonsin kommer att bli för nationella i matte a. Yes ni hörde rätt, idag är det nationella i matte a som gäller alltså tentar jag av matte A. hell yeah! Jo, men nervös är jag. Har ju massa saker i matte a som jag inte tränat på utan bara hoppas med mitt ego att jag redan kan det sedan 9an... Nå vi får väll se hur det går helt enkelt.

Igår på jobbintervjun och testpasset gick det helt okej. Jag gjorde kanske inte bäst ifrån mig men jag hade något så sjukt kul. Alla på jobbet, anställda, som provanställda och chefer var stört sköna. Hur roliga som helst. Så idag ska jag dit igen och om jag har tur så kommer vi att skriva papper idag. Lovely!.
Hoppas bara det blir så så att det inte blir som det andra företaget jag var hos och jobbade 4x4 timmar, 16 timmar för att sedan dom inte skulle höra av sig något mer igen? Fast dom sa dom skulle höra av sig. Verkligen trevligt folk?....
Nåväl de är dom som går miste om mig och inte tvärt om ... ;)

Sen har jag en fråga jag skulle vilja ha hjälp med omgående!
Vad köpter man i alla <3 dag present till den man älskar, där presenten säger jag har inte lagt ner så mycket tid på den men jag älskar dig och vill ge dig detta?
Han läser ändå inte här så de är därför jag kan skriva om de här.
För eftersom vi inte snackat om det så vet jag inte om vi ens ska fira. Men då har jag lust att för säkerhetsskull ge honom något, litet. Men blommor är liksom njaaaaaaaaaa..... Sen är ju peter en långhårig sönderpiercad hårdrockare så man ger ju honom inte precis en "i love you" nalle... Och sedan kan man inte ge honom en choklad ask eftersom han är laktos... Sååååååååå.
Ideer någon?!

Ja klockan är 0632 och hade jag bott i halmstad hade jag fortfarande sovit.
Idag är det en pissdag i skolan eftersom vi börjar med 3 timmars varmkök. Och jag HATAR kök. I alla fall så fick jag ett samtal igår om att jag fick komma på en jobbintervju om ett telefonförsäljarjobb på hornstull idag. Hornstull... säger mig ingenting. Men men hjälp av sl kunde jag komma fram till att det låg ganska avskilt från dom trakterna här i stockholm som jag faktiskt börjar hitta i så det kommer bli spännande.
Slutar vid 1515 idag så kommer åka direkt till horsntull även om jag inte ska vara där för ens klockan 17. Känner att jag behöver tid på mig att hitta dit jag ska.

Idag är jag söt som en prinsessa. Har mina höga jeans på mig, och svart linne, med svart kofta på. Men de är inte så speciellt utan håret är det som gör det. Jag har en lös söt liten fläta. En sån som bara hänger i nacken och knappt håller ihop. Jag ser så oskuldsfull ut utan mina flätor nu så ni vet inte vad. Kind of cute asså. Haha.

Okej klockan är 36 och jag ska gå senast 48. Ja så vad ska ajg mer skirva än att jag inte är det minsta taggad på att gå ut och gå nu. För i takten jag går så blir man svettig rätt snabbt och när man är framme är man svettig, och ja de luktar som det låter. Äckligt som fan. Då ska man sitta och trängas på morgontåget och lukta svett och se dum ut. Mmh bättre måndagsmornar kan man ju ha. Önskar att vi i halmstad hade lov vecka 8 som dom i halmstad också, men nej nej vi har vecka 9... Vad betyder det? Jo att vi har 2 veckor tills lov medans halmstad bara har en...
Rättvist. Nja.
Fan kom precis på att jag måste hitta praktikplats också. Ska praktisera vecka 12-16... Lovely.
Nej nu ska jag klä på mig det sista och gå. Hemma igen om ca.. 16 timmar. Livet är inte rättvist.
Hej.

Ja då fick man ett mess från sin käre rockstjärna där han frågade om man hade lust att hänga med honom på rep och tydligen fotografering. Som den gropie man är så tackade jag ja (inte för jag har så stora andra planer precis men ja...)
Så nu har jag satt på mig lite smink och en bh och ska nog ta på mig strumpor lika så för att snart bege mig och möta upp honom.

Ja jag erkänner, jag har inget liv, speciellt inte här i sthlm där alla mina vänner är 18+ och går på krogen istället för hemma fester... Så jag fixade håret. Va tycks?

En kärlek har aldrig känts så äkta som när den blir sårad.
Men kanske måste den bli sårad för att sedan uppskattas som den borde gjorts från början?
Rörigt?
Nej, men jag sitter här och blir filosofisk efter att ha sett alldeles för många sex and the city avsnitt (laddade ner alla boxar igår). När jag funderar över livet, kärleken och allting som tas upp i avsnitten av vår käre skribent carrie bradshaw kan man inte låta bli att fundera.
Jag tror personligen att citatet "man vet inte vad man har för ens man förlorat det" stämmer utmärkt. Jag har av erfarenhet själv insett att när man förlorar något/någon så märker man verkligen vad just denne betydde för dig. Därför har jag också kommit på att kanske, man måste förlora det man älskar för att sedan få tillbaka det och kunna uppskatta det till dess fulla värde?.. Dock måste man ju hitta ett sätt att få tillbaka det också. Men i den frågan tror jag att om det är ödet att man passar ihop så kommer man föras tillsammans igen. Somewhere, somehow.

Anledningen att jag tror så mycket på detta är ju att det har bevisats för mig nu. Och bekräftats. Killen jag ALLTID drömt i hemlighet om, killen jag bara i hemlighet drömt om att få vara tillsammans med, har jag fått tillbaka. En andra chans. Och nu, nu vet jag precis vad han betydde/betyder. Och på de viset kommer jag aldrig att begå samma misstag som jag en gång i tiden gjort.

Well, kanske är livet ändå till för att begå misstag och lära sig av dom...

Är det bara jag som älskar sånna här bilder?

Vi kör vidare...

Mina rädslor

Vad är jag rädd för? Pfftt... Jag är Matilda jag är inte rädd för något för jag är så supertuff ju!
Eller...?
Nä men jag har en del saker jag är rädd för, precis som alla andra. Jag är rädd för:

Spindlar - Alla som känner mig vet hur jag börjar gråta och skriker när jag ser en spindel. Vad det är som är så hemskt med spindlar vet jag egentligen inte. Dom har många ben är läskiga och elaka och gör nät från sina rumpor. Dock har jag varit med om 4 saker som gjort min fobi värre, eller kanske till och med är det dem som skapat de.
1. När jag var liten blev en kompis biten av en spindel hon höll i handen ochd et blev ett märke..
2. Jag hittade ett spindelbo i trädgården. Det såg ut som en svart tennisboll och jag trodde det var en boll så jag petade på den och då löstes sen upp och 10000 små mini spindlar klättrade överallt! Det var hemskt.
(Jag försökte sedan elda upp dom och dränka dom men de gick inte).
3. Jag vaknde mitt i natten av att något trillade i mitt ansikte och såg sedan en stor spindel krypa vidare i sängen.
4. Vaknade en natt av att jag svalde något och insåg snabbt att det måste vart en spindel.

Känslor - Inte så väldigt roligt och fantastisk rädsla precis. Men jag är en person med så mycket känslor att jag vet inte vad. Och genom att jag blivit så otroligt förstörd, krossad och sårad så många gånger så föredrar jag att inte visa för mycket känslor och att inte prata om de djupaste känslorna. Helst inte alls om de är saker jag tror kan skada mig. Jag är extremt rädd för att lita på folk, för jag tror bara dom ska såra mig då. Och jag är livrädd för att älska någon, och berätta för personen hur mycket den verkligen betyder för mig. För om den vet det, så vet den hur mycket den kan såra mig.

Att inte mitt liv ska bli som jag vill - japp så är det. Jag oroar mig jämt och ständigt om att jag kanske inte ska kunna uppfylla mina drömmar. Att jag aldrig ska komma utomlands. Att jag inte ska hitta den perfekta mannen. Att mina barn inte skulle bli som jag önskar. Att jag inte får ett drömjobb osv.

En första

Vad menar dom egentligen med detta? Det jag tänkte på är verkligen det första.
Första gången för allting.
Första steget.
Första tanden.
Första klippningen.
Första gången hos tandläkaren.
Första gången i skolan.
Första kyssen.
Första kärleken.
Första sexet.
Första gynekologen.
Första gången man klarar något nytt.

Det finns så mycket första. Att jag vet inte vad jag ska skriva om.
Men eftersom jag är helt uppe i kärlek dagarna i ända skriver jag lite kort om första några saker.
Första kyssen - Om man bortser från alla dumma lekar på lågstadiet, dumma ryska posten och tvångspussar så var min första riktiga kyss med peter. Det var på mc- träffen i norje (sölvesborg). Vi var på väg hem vid 1-2 tiden på natten från stranden och en studsmatta. Han ville ha en godnatt kram, och vi kramades och sedan ledde det till en kyss. Antagligen en värdelös äcklig kyss från min sida, men en kyss. Min första riktiga kyss.
Första kärleken - Ja när vi ändå är inne på honom och träffen och allt så jo, även min första kärlek blev peter. Lite underligt hur det blev så, och så snabbt. Genom 3 dagar i holland och 4 dagar i norje så blev han min första kärlek. Han överrumplade mig med kärlek, uppskattning, skratt, romans och självsäkerhet. Jag föll pladask för honom. När vi skiljdes åt på träffen var jag övertygad om att han aldrig skulle höra av sig, att jag bara var som man säger en semester flört, och att jag aldrig skulle få se honom igen. Men redan någon timme efter vi lämnat varandra hörde han av sig. Och vi sågs igen. Och ja, han blev min första kärlek. Och än i dag 2½ år senare är han inte bara min första kärlek, utan även min kärlek.
Första sexet - I denna första, är jag inte så säker på vad jag ska skriva. Eller snarare vad jag BÖR skriva. Jag skulle kunna berätta i detalj men jag tror ingen är intresserad av detta heller. Men kan jag berätta att även detta hände med peter. Det var på höstlovet hemma hos mig när jag bodde på margaretagatan. Och vi hade pratat om det lite granna. Han ville först inte men jag var 14 år och ville göra det. Så han fick hämta en kondom från mitt rum (vi var i källaren) och sedan fick han sköta allt. Jag låg mest där och var nervös. Men när vi satte igång så var det kul tyckte jag. Och sa att jag skulle bli sexmissbrukare. Thats pretty much it. Kommer också ihåg att jag hade stora blåmärken på insidan av låren och ljumskarna. Har ingen aning om varför....

Ja de var nog mina första. En första blev nog 3 första.

God morgon.
Idag sitter jag hemma och har huvudvärk, ont i magen, kallsvettas och små ont i hela kroppen. Wonderful.
Nu har det gått 2 veckor exakt i stockholm och detta är första dagen jag är "sjuk". Så nu hoppas vi att det går över till imorgon så jag kan gå till skolan då. Och så jag orkar göra något mer också.. haha.
Tror jag håller på att få mens också... Pstaven gör ju lite som den vill så hade ju mens nere på fuerteventura från typ den 24-26 december. Och nu den 3 februari känns det som att det ska komma men jag vet inte. Men men vi håller tummarna för att den blir rädd av detta inlägg och inte kommer alls.

Idag ska jag ligga i sängen hela dagen och bara vila. Ta lite tabletter och sedan vila.

Men de som rubriken handlar om nu är en sak jag funderar över.
Hur kan små små små saker som sägs eller görs kännas som en kniv i hjärtat?
När någon man verkligen litar på och bryr sig om säger en sak, som egentligen kanske inte är illa menad, hur kan de då kännas som något kastar ett spjut i magen och stampar dig på tårna med stilett-klackar?
Varför gör små saker så ont?

Hallå eller!

Nu sitter jag och doftar citrus efter att smetat in huden i min boddy butter som jag fick av några söta i klassen innan jag flyttade. (tack).
Har precis kommit hem från Haningen C som är ungefär samma storlek som eurostop i halmstad. Nja, lite större är det till och med. Och de finns i lilla Handen där jag bor haha. Lite kul att ALLTING ska vara större och bättre i stockholm.
Men i alla fall så hittade jag lite smått och gott i C. (Börjar också fundera på om jag gått och blivit shopping beroende. Stockholm är verkligen shoppingframkallande...)


Bilden gör dock inte att skorna ser så underbara ut som dom ser ut på.
Ska se om jag kan ta en bättre bild när jag har dom på mig någon gång.
299:-



Hittade även dessa 2 underbara ringar som matchade lite fint i sin silver-matta färg.
98:- för båda två. Sweet!
(och nej jag tänker inte ha den på tummen eller snett, var bara för att visa)

Okej, mina 2 minuter innan jag MÅSTE gå har börjat.Ville hinna blogga snabbt innan jag drog och here i am. I full fart med fingrarna över tangentbordet.
Igår fick jag god mat till kvällsmat som trollet gjort, vegetariskt. (Tack haha). Och sedan kollade jag en och en halv gång på shrek - ever after (eller vad den heter) 4an i alla fall. Och den var kul, slår ju inte dom andra men den var bra. Efter det fick ja krypa ner i rummet mitt emots - säng och istället för att sova (som jag eventligen verkligen behövde) så låg vi och pratade seriöst och sedan fnissade. Han kan med fnissa som en liten flicka ska ni veta. Hah.

Nä men ibland är livet verkligen kanon. Oturligt nog är de inte det nu. För nu måste jag gå och åka till skolan för att ha en okej och 2 total sugiga lektioner.
Hata att vara i köket. SPECIELLT utan min gamla klass. Där hade jag åtmintone mina underbara vänner som tröstade mig i dessa svåra kökstider. Nu har jag bara mig själv att förlita mig på. Ohc vi alla vet hur händig jag är i köket...

Puss.

Nu är det tisdag, för andra gången här i stockholm. I alla fall för min del.
Igår på jobbet gick det inget bra alls. Alla som jag ringde tll var otrevliga och sura innan jag ens hunnit säga något. Vissa var bara allmänt sura och andra var riktiga rövhål. Kändes inte alls kul faktiskt och tack vare det (och att jag får dåligt samvete av att tjata när folk säger nej) så fick jag inte sålt något igår heller. Antar att det var igår allting hängde på och nu fick jag istället för " Grattis vi skriver på dina papper" så blev det vi hör av oss imorgon eller på onsdag om när du kan jobba nästa gång...
Vilket antagligen kommer resultera i att jag aldrig mer får jobba. Fuck.
Men jag får leta vidare, ska ju ha praktik sedan v 12-16 man kan hoppas att jag får jobb genom det. (Var jag nu ska praktisera)?.
Nä men idag slipper jag ju jobba och komma hem sent vilket är skönt, så jag är väll hemma redan till 17.30 idag. Skönt. Då ska jag göra det som behövs göra, äta och duscha och sedan ska jag fan sova. Är helt slut nu. Fuck tidiga mornar....
Nu ska jag dra mig ut i min älskade 25 minuters promenad och sedan ha 4 timmar älskade matte.
Underbart verkligen.